Länkar
Visor
Vissångaren
Trots att det är över 30 år sedan så kommer jag ihåg det så väldigt tydligt. Som tonåring hade jag en rullbandspelare och på den bandade jag allt jag kunde komma åt. Det var Tio-i-topp och Midnight Hour och det var ibland även Svensktoppen. Man ville ju ha sångerna som brukade hamna på 15:e plats. De var ju bäst.
En dag råkade jag slå på bandspelaren. Det var en vissångare vid namn Alf Hambe. Visserligen hade jag sett honom i Ulf Thoréns tv-program men jag hade aldrig riktigt förstått mig på hans sånger. Men hans "Visa i Molom" hamnade på bandet – som snurrade, utan upphåll i pojkrummet. Och snurrade det gjorde det tills jag hört visan 4 gånger.
Då
började jag spola tillbaka och lyssna igen. Jag började spola
tillbaka och lyssna än mer noga.
Till slut gick jag och köpte hans LP. Det var som en helt ny väld som öppnade sig, vilket det faktiskt var en sällsamt poetisk och skimrande Molom-värld.
Sedan var det bara att sitta med gitarren, träna, träna och åter träna. Det tog månader att lära in men då följde "Visa i Midsommartid" med på köpet, den var nästa lika bra.
Strax efteråt läste jag i tidningen att Alf Hambe skulle spela på Kustens Hus i Göteborg. Jag hade ingen aning om vad det var för ställe men jag gick dit. Och drabbades av visan. Det var som ett knytnävsslag i maggropen. Det var ju detta jag letat efter i så många år. I huset fanns nämligen Sällskapet Visans Vänner, då, i början av 70-talet en mycket illuster sammanslutning av distignerade män och kvinnor i övre medelådern. Samt en krupp med 20-åringar, i min egen ålder som satt för sig själva i ett inre rum och sjöng. Ja, sjöng gjorde man överallt. Och sjöng gjorde till slut även jag.
Det dröjde inte många år innan jag kunde försörja mig hyggligt på att sjunga visor. Jodå, visa i Molom var med. Så under 5 mycket bohemiska år på 70-talet var jag professionell vissångare.
Sedan var det dags att gå vidare. 1979 lade jag för första gången händerna på en ABC 80 och blev datatnörd. men det är en helt annan historia.
Gitarren har alltid följt med och fortfarande besöker jag dem som vill höra för att sjunga mina visor. Behöver ni en vissångare?
Skicka ett mejl så ska vi se vad vi kan åstadkomma.
/Clas