Jag på svenska
Bästa besökare! Som du kanske förstår är detta min personliga hemsida, fylld med allsköns bråte – precis som riktiga livet. Så jag antar att du även kan vara intresserad av mig som äger sidan och vem jag kan vara.
Mig
Som
du kanske förstår så heter jag Clas – och nej, det ska
inte vara något ”e” i namnet. Min kära moder var nämligen
övertygad om att Clas stavades utan ”e” – som i Clas Ohlson. Jo, hon
var uppvuxen i Insjön. Det är inte alla som är uppkallade
efter ett postorderföretag. Tur att man inte fick heta Åhlen
i förnamn.
I efternamn heter jag Kristiansson och kommer av en gammal trädgårdsmästarsläkt. ”Jag heter Kristiansson och jag odlar blommor”, sa äldre släktingar och tyckte det var hemskt kul. Men man hade ju inte så mycket humor - förr i tiden.
Dessutom har jag passerat de 50 med hög hastighet. I bland är jag störd av det faktum att det alltid är någon kroppsdel som värker när man vaknar på morgonen men för det mesta så känns det fint att bli gammal och förståndig… Om man skulle skaffa en tatuering kanske? Att fylla 50 är lattjo lajban. Vi män är ju som gott vin – blir bara bättre med åren.
50 är en bra ålder. Barnen blir stora nog att vara självgående. Kroppen fungerar fortfarande (Hmmm) och man ung nog att stödja icke-våldsrevolutioner.
Själv
De senaste åren har jag ägnat att utforska webbens mysterier
och då speciellt hur man kan ge texter en fungerande typografisk
klädedräkt. (Hoppas det syns)
Detta skrev jag många och långa artiklar om i en tidskrift som heter Datormagazin.
En gång i tiden skrev jag t o m en längre artikel om textäventyr i Aftonbladet. En synd, jag hoppas nu, är förlåten.
Jag har också hållit fördrag i en massa, vitt skilda ämnen; från relationsmarknadsföring till konsten att bygga gränssnitt. Det gör jag gärna om.
Jag är en bra utbildare och har arbetat med detta i många sammanhang. Alltifrån undervisning i ECDL för utbildningsföretag till Community Building via KomVux.
Så! Här står man som femtioåring: webbdesigner, fördragshållare, journalist och utbildare. Någon som har förslag på vad man ska bli när man blir stor?
Förmodligen undersköterska!
Jag
Och fritiden?
Det händer att jag umgås med människor lika nördiga som jag. För den som protesterar vill jag bara påpeka att vi visst spelar rollspel och tittar på Star Trek tillsammans och hur definierar man annars en nörd. Men vi har kul. Det ena utesluter inte det andra. Nördar har kul. Faxtixt!
Annars
är det musiken som upptar mycket av min tid.
Romantiken under 1800-talet är en annan favoritperiod. Mahlers första symfoni är den senaste bekantskapen - God Dag och trevligt att råkas.
Folkmusik och polskor är ett annat område jag njuter av. Speciellt varm om hjärtat blir jag av Västgötalåtar. Tretakt ska det vara.
Den skandinaviska vistraditionen med allt från Alf Pröysen till Taube är heller inte dum. Bland favoriterna kan man ju nämna Alf Hambe och Ole Paus.
I Göteborg finns det en omfattande jazztradition – allt från glada tradjazzband till mer moderna grupper och musiker. Även här finns punkter för intensivt njutande. Har man en gång hör Änglaspel så glömmer man dem aldrig.
Förutom detta är jag också borgerlig vigselförrättare samt ledamot av Kulturnämnden här i Göteborg (MP).
Den senaste förtjusningen är filosofi. Har väl ingen speciell husgud. Men vad jag sett av Immanuel Kant och Ludwig Wittgenstein fascinerar.
Favvo-citat just nu:
Vad som alls låter sig sägas, kan sägas klart; och vad man inte kan tala om, därom måste man tiga.
Wittgenstein
Det filosoferna utsäger om verkligen väcker ofta samma besvikelse som när man hos en handlande läser på en skylt: Här manglas. Kommer man sedan dit med sina tvättkläder för att få dem manglade visar det sig att man blivit narrad. Det är skylten som är till salu.
Sören Kierkegaard
Handla alltid efter den maxim du skulle vilja se upphöjd till allmän lag.
Immanuel Kant